Bra att veta

Här har vi samlat fakta som är bra att veta för dig som bor i en bostadsrätt.

Återställ filter

Bospar

Du kan bospara i HSB för att få förtur till nyproducerade lägenheter och till HSBs hyresrätter. I HSB Nordvästra Skåne har vi inget krav på bospar för att få förtur, men är du intresserad av en bostad i en annan del av landet kan det vara värt att undersöka.

Vill du veta mer om bosparande? Kontakta oss så berättar vi mer >

Föreningsstämma

Föreningsstämma, Kallelse, Protokoll

Stämma

Föreningsstämman är bostadsrättsföreningens högsta beslutande organ. Stämman behandlar bl a val av styrelse, fastställande av resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och motionsbehandling.

På stämman har bostadsrättshavarna rösträtt. Man har en röst per bostadsrätt på stämman, även om det är flera personer som är bostadsrättshavare till samma lägenhet. Om samma person äger mer än en bostadsrätt har han/hon ändå en röst på stämman.

  • För att få rösta på stämman måste du ha fullgjort dina förpliktelser gentemot föreningen, t ex inte ha rest på en eller flera avgifter
  • Kallelse till föreningsstämma ska enligt lag ske tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman
  • Även om en bostadsrätt representeras av mer än en person så har man enbart en röst på stämman vid beslutsfattande
  • Bostadsrättshavare har rätt att skicka ett ombud till stämman. Ombudet måste ha en giltig fullmakt med sig och visa upp vid fastställandet av röstlängden. Om du går själv på stämman får du ha ett biträde med dig
  • De som får vara ombud/biträde kan variera och framgår av föreningens stadgar
  • Ombud får enbart företräda en medlem

Beslut på stämma

De allra flesta beslut fattas med enkel majoritet, det vill säga en röst mer än hälften av antalet avgivna röster i omröstningen. (t ex röstar 33 stämmodeltagare i en omröstning. Det förslag som får minst 17 röster har vunnit omröstningen). Vid lika röstetal avgörs frågan av den mening som stämmoordförande företräder.

Vid personval är den vald som fått flest röster. Vid lika röstetal i personval avgörs beslutet genom lottning.

Kallelse till stämma

Normalt är det styrelsen som kallar till stämma. Varje år ska det hållas ordinarie föreningsstämma senast sex månader efter bokslutsdagen. Dessutom kan styrelsen kalla till extra föreningsstämma. Om styrelsen inte kallar till stämma kommer, enligt lagen om ekonomiska föreningar, Bolagsverket att kalla till stämma på föreningens bekostnad. Styrelsen är skyldig att kalla till stämma om:

  • föreningens revisor skriftligen kräver det ska styrelsen kalla till stämma. Kallelse ska gå ut senast två veckor efter det att begäran blivit känd av styrelsen;
  • mer än tio procent av bostadsrättshavarna skriftligen kräver det ska styrelsen kalla till stämma. Kallelse ska gå ut senast två veckor efter det att begäran blivit känd av styrelsen;
  • styrelsen inte kallar till stämma trots krav från revisor eller tio procent av bostadsrättshavarna kan Bolagsverket kalla till stämma.

Kallelse

Föreningsstämma, Kallelse

Ordinarie årsstämma ska hållas senast ett halvår efter redovisningsårets utgång. Kallelse till årsstämma kan ske tidigast sex veckor och senast två veckor innan.  Det vanligaste är att kallelsen delas ut till alla medlemmar.

Kallelsen ska innehålla tid och plats, och vilka ärenden som ska behandlas. I praktiken innebär det att man brukar skicka med stämmans dagordning. Utöver formalia och de vanliga årsstämmopunkterna är det viktigt att alla ärenden redovisas tydligt, var för sig. Om styrelsen t ex har något förslag, eller om det finns medlemsmotioner, ska dessa alltså tydligt specificeras som egna punkter på dagordningen.

Om styrelsen inte kallar till ordinarie föreningsstämma kommer, enligt lagen om ekonomiska föreningar, Bolagsverket att kalla till stämma på föreningens bekostnad.

Extra föreningsstämma

Om föreningens revisor skriftligen kräver det ska styrelsen kalla till extrastämma. Kallelse ska gå ut senast två veckor efter det att begäran blivit känd av styrelsen.

Om mer än tio procent av bostadsrättshavarna skriftligen kräver det ska styrelsen kalla till extrastämma. Kallelse ska gå ut senast två veckor efter det att begäran blivit känd av styrelsen.

Om styrelsen inte kallar till stämma trots krav från revisor eller tio procent av bostadsrättshavarna kan Bolagsverket kalla till stämma.

Revisor

En bostadsrättsförening ska ha minst en revisor. Denne behöver dock varken vara auktoriserad eller godkänd men ska ha insikt i och erfarenhet av ekonomiska förhållanden. Det innebär att en vanlig, allmänt ekonomiskt kunnig medlem kan fungera som revisor, en så kallad lekmannarevisor.

Föreningsstadgarna kan dock innehålla andra krav, som att revisorn ska antingen ska vara ”godkänd” eller ”auktoriserad”. Revisorer väljs på årsstämman för ett år i taget. I HSB-föreningar utses dock en revisor av HSB, medan den andre (lekmannarevisorn) utses av stämman. Stämman beslutar om arvodet till den föreningsvalda revisorn.

Säkerhetsdörr

Dörrar, Inre fond, Lås och nycklar, Säkerhetsdörr, Underhåll, Underhåll av föreningen

Ansvaret för lägenhetens ytterdörr kan variera beroende på föreningens stadgar. Börja därför alltid med att kontrollera vad som gäller just i din bostadsrättsförenings stadgar.

Om dörren till din lägenhet är bostadsrättshavarens ansvar har du rätt att montera in en säkerhetsdörr. Den nya dörren måste uppfylla de krav som ställs vad gäller ljudisolering och brandskydd samt föreningens krav på utseende. Föreningen äger rätt att måla utsidan av din lägenhetsdörr.

Om din ytterdörr är en del av byggnadens fasad kan byte till annan ytterdörr vara bygglovspliktigt.

Du har inte rätt att kräva att föreningen monterar en säkerhetsdörr till din lägenhet, men i samband med ett större ombyggnadsjobb kan föreningsstämman besluta att föreningen monterar säkerhetsdörrar till samtliga lägenheter. Avvikelser kan förekomma i din bostadsrättsförenings stadgar.

Underhåll

Inre fond, Underhåll, Underhåll av föreningen

Att bo i bostadsrätt skiljer sig på flera punkter mot att bo i hyresrätt. Bostadsrättshavaren äger föreningens fastighet/er tillsammans med övriga bostadsrättshavare. Någon annan ägare finns inte. Dessutom har bostadsrättshavaren rätt att bo i en viss lägenhet i föreningens hus. Därav namnet bostadsrättshavare.

Som bostadsrättshavare har du underhållsansvar för det mesta i lägenheten. En tumregel är att du ansvarar för allt som syns inne i lägenheten med undantag för anordning för uppvärmning, till exempel element. I föreningens stadgar anges vad du som bostadsrättshavare har underhållsansvar för. Läs därför alltid stadgarna innan du påbörjar ett arbete!

Du som är bostadsrättshavare har stora rättigheter att göra förändringar inne i din lägenhet utan att söka tillstånd från föreningens styrelse.

Du får till exempel:

  • måla eller tapetsera om
  • byta golvbeläggning
  • öppna ett valv mellan rum (om väggen inte är bärande)
  • riva en icke bärande innervägg
  • byta köksinredning och vitvaror
  • byta blandare
  • sätta in en säkerhetsdörr (avvikelse kan förekomma i din bostadsrättsförenings stadgar. Kontrollera i stadgarna vad som gäller hos dig.)
  • byta lås i lägenhetsdörren
  • renovera badrummet

En god regel är att alltid fråga styrelsen även om de inte formellt ska godkänna det du tänker göra. Styrelsen har ofta detaljkunskap om fastigheten som kan vara bra att känna till innan du börjar riva en vägg eller borra hål. Det finns ofta installationer i innerväggarna (t ex el- och vattenledningar) som du måste känna till.

Du måste alltid se till att alla förändringar görs fackmässigt. Det betyder att arbetet ska göras enligt de normer och krav som ställs.

En ändring av planlösningen kan vara anmälningspliktig till kommunens byggnadsnämnd.

Du måste fråga styrelsen:

  • om du ska installera en köksfläkt (för att få reda på vilken typ som får monteras i ditt kök)
  • riva en bärande vägg eller förändra installation av ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, eller annan väsentlig förändring av lägenheten.

Du får inte utan styrelsens tillstånd utföra åtgärd som innebär:

  • ingrepp i bärande konstruktion
  • ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten
  • annan väsentlig förändring av lägenheten

Styrelsen får inte neka tillstånd till en åtgärd som avses i de tre punkterna ovan om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Tänk på att ändringar i lägenheten kan vara anmälningspliktigt eller bygglovspliktigt. Om detta inte följs kan kommunen döma ut sanktionsavgift.

Alla arbeten skall utföras fackmässigt. Tänk på att vissa jobb enbart får utföras av personal med särskild behörighet.

OBS: Om du ska förändra bärande konstruktioner, befintliga installationer för ventilation, avlopp, värme, vatten eller gas ska du alltså först begära tillstånd från föreningens styrelse och visa att åtgärden inte påverkar husets konstruktion eller grannar. Även dessa åtgärder kan omfattas av kraven på anmälningsplikt till kommunens byggnadsnämnd.

Hittar du inte vad du letar efter?