Tapetsering och målning
Inre fond, Tapetsering och målning, Underhåll, Underhåll av föreningenBostadsrättshavaren får, på egen bekostnad, tapetsera eller måla om invändigt när hen vill.
Här har vi samlat fakta som är bra att veta för dig som bor i en bostadsrätt.
Bostadsrättshavaren får, på egen bekostnad, tapetsera eller måla om invändigt när hen vill.
Det är bostadsrättsföreningens styrelse som är ansvarig för det så kallade yttre underhållet av föreningens fastigheter och att de hålls i gott skick. Bostadsrättshavaren ansvarar för att lägenheten hålls i gott skick. Gränsdragningen för underhållsansvaret framgår av föreningens stadgar. En tumregel är att bostadsrättshavaren ansvarar för allt som är synligt i lägenheten inklusive lägenhetsdörr och låsanordning, undantaget anordningar för uppvärmning, till exempel värmeelement. Bostadsrättsföreningen ansvarar för allt annat underhåll. Detta gäller i de föreningar som anslutit sig till HSBs normalstadgar.
HSB Nordvästra Skåne har upprättat ramavtal som bostadsrättsföreningar kan använda för att förenkla upphandlingsprocessen och samtidigt säkerställa en trygg upphandling med bättre villkor och omfattning. Föreningens offerter är inget du som medlem har rätt att ta del av, det är bara revisorn som har rätt att ta del av de uppgifterna.
Styrelsen är skyldig att se till att föreningens fastigheter besiktigas varje år. Resultatet av besiktningen ska därefter ligga till grund för uppdatering av föreningens underhållsplan. HSB rekommenderar att besiktningen genomförs av en behörig besiktningsman minst vart tredje år. Övriga år kan besiktning genomföras av annan.
Styrelsen ska årligen revidera föreningens underhållsplan. Av underhållsplanen framgår när underhåll planeras för t ex tak, fönster, fasader, målning av trapphus m m. För bostadsrättsföreningar som köper ekonomisk förvaltning från HSB Nordvästra Skåne sträcker sig underhållsplanen 20 år framåt i tiden.
Enligt lag ska alla flerbostadshus vara energideklarerade. Av deklarationen ska framgå energivärden för varje hus samt en åtgärdsförteckning över vad som kan göras för att förbättra energivärdena. Att huset är energideklarerat ska anslås synligt i varje hus.
Att bo i bostadsrätt skiljer sig på flera punkter mot att bo i hyresrätt. Bostadsrättshavaren äger föreningens fastighet/er tillsammans med övriga bostadsrättshavare. Någon annan ägare finns inte. Dessutom har bostadsrättshavaren rätt att bo i en viss lägenhet i föreningens hus. Därav namnet bostadsrättshavare.
Som bostadsrättshavare har du underhållsansvar för det mesta i lägenheten. En tumregel är att du ansvarar för allt som syns inne i lägenheten med undantag för anordning för uppvärmning, till exempel element. I föreningens stadgar anges vad du som bostadsrättshavare har underhållsansvar för. Läs därför alltid stadgarna innan du påbörjar ett arbete!
Du som är bostadsrättshavare har stora rättigheter att göra förändringar inne i din lägenhet utan att söka tillstånd från föreningens styrelse.
Du får till exempel:
En god regel är att alltid fråga styrelsen även om de inte formellt ska godkänna det du tänker göra. Styrelsen har ofta detaljkunskap om fastigheten som kan vara bra att känna till innan du börjar riva en vägg eller borra hål. Det finns ofta installationer i innerväggarna (t ex el- och vattenledningar) som du måste känna till.
Du måste alltid se till att alla förändringar görs fackmässigt. Det betyder att arbetet ska göras enligt de normer och krav som ställs.
En ändring av planlösningen kan vara anmälningspliktig till kommunens byggnadsnämnd.
Du måste fråga styrelsen:
Du får inte utan styrelsens tillstånd utföra åtgärd som innebär:
Styrelsen får inte neka tillstånd till en åtgärd som avses i de tre punkterna ovan om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Tänk på att ändringar i lägenheten kan vara anmälningspliktiga eller bygglovspliktiga. Om detta inte följs kan kommunen döma ut sanktionsavgift.
Alla arbeten ska utföras fackmässigt. Tänk på att vissa jobb enbart får utföras av personal med särskild behörighet.
OBS: Om du ska förändra bärande konstruktioner, befintliga installationer för ventilation, avlopp, värme, vatten eller gas ska du alltså först begära tillstånd från föreningens styrelse och visa att åtgärden inte påverkar husets konstruktion eller dina grannar. Därefter måste du stämma av med kommunen om huruvida ändringarna är anmälningspliktiga eller bygglovspliktiga.
Bostadsrättslagen innehåller inga bestämmelser om inre fond. Men en del föreningar har ett system med inre fond (kallas också fond för inre underhåll, inre underhållsfond, inre reparationsfond). I de fall det förekommer har föreningen ett antal inre fonder (en för varje lägenhet).
Vad du får använda den inre fonden till är olika från förening till förening. Börja därför alltid med att fråga styrelsen, vicevärden eller förvaltaren. För att utbetalning ur inre fonden ska kunna göras behöver du fylla i en uttagsblankett med uppgifter om bland annat bank samt clearing- och kontonummer. Blanketten får du av styrelsen eller vicevärden. Om din förening har förvaltare på HSB, så kontakta hen för mer information.