Här har vi samlat fakta som är bra att veta för dig som bor i en bostadsrätt.
Som medlem i föreningen har du rätt att ta del av stämmoprotokoll. Undertecknade stämmoprotokoll ska finnas tillgängliga för dig som är medlem tre veckor efter stämman. Du har däremot inte rätt att ta del av protokoll från styrelsens sammanträden. Du kan alltid be om att få ett protokollsutdrag om du har ställt en fråga som styrelsen har behandlat.
Ordinarie årsstämma ska hållas senast ett halvår efter redovisningsårets utgång. Kallelse till årsstämma kan ske tidigast sex veckor och senast två veckor innan. Det vanligaste är att kallelsen delas ut till alla medlemmar.
Kallelsen ska innehålla tid och plats, och vilka ärenden som ska behandlas. I praktiken innebär det att man brukar skicka med stämmans dagordning. Utöver formalia och de vanliga årsstämmopunkterna är det viktigt att alla ärenden redovisas tydligt, var för sig. Om styrelsen t ex har något förslag, eller om det finns medlemsmotioner, ska dessa alltså tydligt specificeras som egna punkter på dagordningen.
Om styrelsen inte kallar till ordinarie föreningsstämma kommer, enligt lagen om ekonomiska föreningar, Bolagsverket att kalla till stämma på föreningens bekostnad.
Om föreningens revisor skriftligen kräver det ska styrelsen kalla till extrastämma. Kallelse ska gå ut senast två veckor efter det att begäran blivit känd av styrelsen.
Om mer än tio procent av bostadsrättshavarna skriftligen kräver det ska styrelsen kalla till extrastämma. Kallelse ska gå ut senast två veckor efter det att begäran blivit känd av styrelsen.
Om styrelsen inte kallar till stämma trots krav från revisor eller tio procent av bostadsrättshavarna kan Bolagsverket kalla till stämma.
En bostadsrättsförening ska ha minst en revisor. Denne behöver dock varken vara auktoriserad eller godkänd men ska ha insikt i och erfarenhet av ekonomiska förhållanden. Det innebär att en vanlig, allmänt ekonomiskt kunnig medlem kan fungera som revisor, en så kallad lekmannarevisor.
Föreningsstadgarna kan dock innehålla andra krav, som att revisorn antingen ska vara ”godkänd” eller ”auktoriserad”. Revisorer väljs på årsstämman för ett år i taget. I HSB-föreningar utses dock en revisor av HSB, medan den andre (lekmannarevisorn) utses av stämman. Stämman beslutar om arvodet till den föreningsvalda revisorn.
Årsredovisningen upprättas enligt gällande lagstiftning och i nära samarbete med styrelsen. Vår strävan är att den ska vara tydlig och informativ samt innehålla intressanta nyckeltal. Nuvarande och blivande medlemmar, kreditinstitut och andra intresserade ska genom årsredovisningen få en god och rättvisande bild av föreningen. För att göra det enklare för läsaren innehåller årsredovisningen alltid en ordlista med ekonomiska begrepp.
Soliditet visar föreningens ekonomiska styrka, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Den visar den långsiktiga överlevnadsförmågan, det vill säga förmågan att överleva trots tillfälliga ekonomiska motgångar.
Det vanligaste sättet att mäta soliditeten är kvoten av eget kapital och balansomslutningen (eget kapital/balansomslutning = soliditet). Föreningens ålder påverkar soliditeten, en nybildad förening kan ha bra soliditet på grund av höga insatser men kan samtidigt ha stora lån och därmed vara mer räntekänsliga.
Med räkenskapsår menas den period som är föreningens ekonomiska redovisningsår. Oftast är det kalenderår 1/1-31/12 eller tiden 1/9-31/8. Det sistnämnda kallas brutet räkenskapsår.
Resultaträkningen är en sammanställning av föreningens intäkter och kostnader för en viss period, oftast räkenskapsåret. Av resultaträkningen kan du utläsa hur verksamhetens ekonomiska resultat för perioden blev.
I resultaträkningen redovisas samtliga intäkter under perioden. Från dessa dras samtliga kostnader varefter man kan utläsa rörelseresultat, resultat före skatt och årsresultat. Av årets resultat görs dispositioner till fond för yttre underhåll.
Med likvider menas de ekonomiska medel (pengar) som föreningen snabbt kan disponera för att t ex betala inkomna fakturor.
Med likviditet menas förhållandet mellan likvider och korta skulder. Jämför med hushållskassan: Hur många gånger kan familjen betala de räkningar som förfaller närmaste månaden?
Ett riktvärde är att likviditeten alltid ska vara över 1 (ibland säger man 100 %). Det vill säga att föreningen alltid ska kunna betala sina kortfristiga skulder med likvida tillgångar.
Styrelsen ska årligen fastställa en budget för kommande år. Styrelsen bör även samtidigt behandla en ekonomisk flerårsprognos. Styrelsen är skyldig att i budgeten uppta medel som klarar de kostnader som föreningen har inklusive avsättning till yttre underhåll.
Styrelsen är skyldig att göra avsättning till fond för yttre underhåll i enlighet med vad som framgår av den reviderade underhållsplanen. Underhållsplanen ska revideras årligen efter genomförd besiktning av föreningens fastigheter.
I samband med budgetbeslut fastställer styrelsen även avgifter och hyror. Dessa ska ge tillräckliga intäkter till föreningens ekonomi för att täcka de budgeterade kostnaderna.
Balansräkningen visar föreningens tillgångar respektive eget kapital och skulder. Av balansräkningen framgår föreningens ekonomiska status/styrka.